fem månader

Idag är det fem månader sedan min älskade lämnade mig.
Drog sitt sista andetag.
Just idag känns saknaden extra tung.
Jag är ledig och har inte jobbet som distraherar.

Jag ska vara stark. Jag ska försöka leva ett bra liv, utan dig.
Men, min älskade, det känns så orättvist, så onödigt. Det är ett så stort hål efter dig, så tomt.
Jag saknar dina skratt, din ömhet och kärlek, allt du var för mig. Det var så lätt att vara lycklig då. Nu krävs en kraftansträngning varje dag.

Dagens insats blir att byta ut julgardinen i köket mot en mer påskpassande. Sen ska jag köpa tulpaner. För du tyckte alltid om att ha snittblommor hemma. Så det ska jag göra för dig, och för mig. Lite påskgodis måste jag nog köpa, ifall det kommer en påskkärring förbi.