126 dgr
Jag hänger upp livet på rutiner just nu: gå upp, äta frukost, diska, jobba, handla, träffa folk lite lagom (man får ju inte isolera sig), aktivera mig lite lagom (man får ju inte bara sitta hemma och gräva ner sig). Det är mina kryckor, det jag måste stödja mig på för att orka.
Förut var livet lätt. Det var lätt att vara lycklig med dig, att bara vara med dig, att vara älskad av dig. Att bara vara med dig, det var lycka då.
Nu måste jag anstränga mig varje dag för att göra livet någorlunda meningsfullt. Jag försöker verkligen, men det blir bara halvdant. Ändå, jag har ju inget val annat än att försöka göra livet så meningsfullt jag kan, utan dig.
Och när jag nu är så duktig, och försöker klara mig utan dig, så är det som om mitt undermedvetna väntar sig en belöning, att detta bara är ett test, och om jag klarar att leva utan dig utan att gå under så kommer du tillbaka. Men det kan du ju inte, för du är ju död. När ska jag fatta det!
Förut var livet lätt. Det var lätt att vara lycklig med dig, att bara vara med dig, att vara älskad av dig. Att bara vara med dig, det var lycka då.
Nu måste jag anstränga mig varje dag för att göra livet någorlunda meningsfullt. Jag försöker verkligen, men det blir bara halvdant. Ändå, jag har ju inget val annat än att försöka göra livet så meningsfullt jag kan, utan dig.
Och när jag nu är så duktig, och försöker klara mig utan dig, så är det som om mitt undermedvetna väntar sig en belöning, att detta bara är ett test, och om jag klarar att leva utan dig utan att gå under så kommer du tillbaka. Men det kan du ju inte, för du är ju död. När ska jag fatta det!
skrivet av Cornelia klockan 17:21
3 Comments:
Det gör ont att läsa det här - för innerst inne vet vi ju alla att i morgon kan det gälla mig...
Och inget finns som tröst...
Kram!
Kryckorna, rutinerna, är så viktiga när man ska ta sig igenom en vardag som egentligen är en övermäktig.
Kramar!
Det är för svårt för att fatta, helt och hållet. Så jag tror att vi människor släpper in lite pö om pö så att vi ska orka med det om är oss övermäktigt. Vardags kryckor, rutiner är ett bra hjälpmedel även om du bara är där lite halvt. Kram
Skicka en kommentar
<< Home