98 dgr
Att tiden varken går att stoppa eller backa syns på titeln till detta inlägg. Dagarna bara gåroch går. Ämnet berördes också i den utmärkta enmansföreställningen "Den komiska tragedin" med Roger Westberg på Boulevardteatern igår. Se den! Jag blev bjuden av dottern med sambo och vi hade en trevlig kväll. Det saknades bara en person. Jag hoppas du såg oss från din himmel och och skrattade med oss.
Fotograf: Martin Skoog.
Fotograf: Martin Skoog.
skrivet av Cornelia klockan 18:42
5 Comments:
Det du skriver går rakt in i mig. Jag hittar inte riktigt orden när jag ska kommentera, men jag tänker mycket på dig.
Kramar
Skönt att du kan ta dig ut och göra sånt som att gå på teater....
Tungt att ta alla de där praktiska besluten....boka tid för saker som ska göras och beställa en gravsten.
Har du någon som du kan fundera ihop med eller blir det du som måste ta besluten själv?
Tänker på dig
Humlan, det behövs inga ord
Londongirl: Det är så konstigt, jag kan göra saker, uppleva saker och glädjas av saker, precis som förut. Det är jag tacksam för, men samtidigt saknar jag Håkan i allt jag gör. Lyckligsvis är jag inte ensam i besluten, Håkans barn är också involverade.
Säger som Humlan. Tittar in en liten stund och bara kramar om dig.
Kersti,tack
Skicka en kommentar
<< Home