söndag, februari 08, 2009

91 dgr

En bra dag.
Ridning med dottern under förmiddagen. Frisk luft, varm och pigg häst, vacker natur.

Tackkortskrivning tillsammans med barnen. Väldigt många tackkort. Sedan mat och prat och gemenskap kring minnen: "När farsan gjorde det, eller sa det". Vi ler och minns och saknar . L vill göra"farfars köttbullar".

Så skönt att inte vara ensam om detta, att inte vara ensam i sorg och saknad, och kärlek och minnen.

Precis så här skulle du nog vilja se oss tillsammans, och kanske ser du oss.

5 Comments:

Blogger Morgondimma sa...

Värme, vemod och glädje genom tårar blir en skön känsla mitt i sorgen.
Kramar!

09 februari, 2009 17:59  
Anonymous Anonym sa...

Låter som en, trots allt, trevlig "minnes" stund!

09 februari, 2009 20:46  
Anonymous Anonym sa...

Det är så som det är när sorgen är som bäst. När man kan skratta och minnas tillsammans, det behövs så innerligt väl. Kram

09 februari, 2009 22:38  
Blogger Batbut sa...

Fina vännen, Du skriver så vackert om Din saknad och sorg. Smärtsamt men kärleksfullt, jag känner Din saknad och jag känner med Dig

12 februari, 2009 21:29  
Blogger Cornelia sa...

Tack för att ni finns "därute"

13 februari, 2009 08:48  

Skicka en kommentar

<< Home