315 dgr
Nej, jag kan fortfarande inte förstå att du aldrig mer kommer att finnas och att du aldrig mer kommer tillbaka och att jag aldrig mer kommer att kunna se dig och röra vid dig.
Jag minns din hud, din doft, din blick, din kärlek...
Jag saknar dig så....
Jag minns din hud, din doft, din blick, din kärlek...
Jag saknar dig så....
skrivet av Cornelia klockan 11:32
4 Comments:
Nej hur ska man ens kunna förstå en sån sak? på något sätt är det ju så overkligt att den man älskar inte ska finnas där, bredvid, nära, alltid.
Tänker ofta på dig.
Du skriver så att det går rakt in i hjärtat på mig och säkert många andra med om din sorg och saknad. Tycker du skulle kunna ge ut det här...dina ord i en bok.
Varm kram och tankar från mig
Lisbeth
tack, dina tankar värmer
Kan bara hålla med, du är duktig på att klä dina känslor i ord. Kramar från Enskede
Tack Kersti
Skicka en kommentar
<< Home