356 dgr

I kyrkan tändes ett ljus för varje person som lämnat oss sedan september förra året och var och en nämndes vid namn. Jag satt där och hörde det, först ditt namn och sedan din mammas.

Alla ljus vid altaret, fler än vi som satt där levande. Ni är alltså fler än vi, ni som inte längre finns på denna jord.

Fler döda än levande.

Regel och undantag.

Just nu är du där och jag här....men en dag är vi på samma ställe.

355 dgr

såg en man på tåget som hade liknande drag som du.. rynkor runt ögonen, lite böjd näsa fast inte lika nobel som din, nedåtgående mungipor, smala läppar, grop i hakan, rynkad panna, finlemmad...

kunde inte låta bli att titta, men försökte vara diskret, försökte utröna hur många människor det finns med olika likheter...

även om någon kom och liknade dig till 99 % så skulle det ju inte vara du... det skulle inte kunna vara du...

din son har sett en man på sitt jobb som liknar dig, fast han var för lång, men hade samma sätt att sitta lite snett hängande på stolen, och hade något drag över ögonen...

ser vi likheter i andra för att vi saknar dig så?

saknar dig så...

349 dgr

Snart har ett år gått, och sen kommer nästa och nästa och nästa (ja, om man har turen att få leva förstås).

Jag saknar dig så, särskilt när jag skulle behöva lite råd, lite stöd, lite uppmuntran när triviala vardagssaker stökar till och tiden inte räcker.

Då skulle du ha sorterat mina tankar i nödvändiga och onödiga, mina bekymmer i viktiga och oviktiga. Och så skulle tyngden på mina axlar ha lättat och tiden plötsligt räckt till, till och med till något roligt tillsammans med dig.

Du har varit så nära mig igen, senaste veckan, som en skugga nästan, i mina tankar ständigt, och jag är så ledsen att du inte fick fortsätta att leva.

341 dgr

Den som låter dig vara den du vill vara,
låter dig bli den du vill bli,
som inte vill göra om dig,
som ser dig och dina brister och ändå
älskar dig och uppmuntrar dig att vara den människa du innerst inne är.

Om du träffar någon som gör det, vilken tur.

Jag hade sån tur, det känslan går aldrig över.

340 dgr

Idag skulle du ha fyllt år.
Dina barn var här.
Vi tände ljus vid graven och lade blommor där.
Sen gick vi hem och skålade för dig, för att du funnits.
För allt du varit och allt du gett.

Om du ändå hade fått några år till.

339 dgr

Två dagar innan du dog talade vi om medellivslängd.

Du sa: "alla verkar räkna med att bli minst så gamla som medellivslängden är, men ingen verkar tänka på att några måste dö unga för att kompensera för dem som blir äldre än medellivslängden"


Inte tänkte du då att du skulle vara en av dem...

338 dgr

Förra hösten vid den här tiden låg lönnlöven som en tjock matta i hela trädgården.



©HP2008

Men inte började du kratta, nej du tog fram kameran och sen gick du en morgonpromenad,

och fångade vackra bilder.

©HP2008

Och när jag ser dina bilder, då ser jag det du såg, jag ser de motiv du valde, och jag kan föreställa mig vad du tänkte och kände då. Då känns du så nära.

336 dgr

älskade, för ett år sen....

Du hade lagat oxrullader efter alla konstens regler...
det blev så bra

din plats är så svår att fylla

335 dgr lite senare

Jag skulle så gärna vilja drömma om dig inatt. Bara något vardagligt, som att åka och handla eller gå en promenad eller diska tillsammans. Jag skulle bara vilja se dig levande igen, om så bara i en dröm, bara få en känsla av att allt vara som vanligt igen. Även om det bara är en dröm.

335 dgr

Hösten har exploderat i sprakande färger, det är så vackert nu. Det är som om träden en sista gång innan vintern vill visa upp sin prakt. Det är så smärtsamt att jag inte kan dela det med dig.

329 dgr

Snart är det din födelsedag, den första du inte får vara med och fira.
Det blev inga fler födelsedagar för dig. Man jag tänker fira och glädjas åt att du föddes för snart 62 år sedan och att jag fick leva med dig nästan 15 av de 61 år du fick finnas på jorden.

Snart är det ett år sedan du dog. Din punkt. Ditt sista andetag. Varför ska det vara så svårt att fatta att det som händer alla, alla utan undantag, alla som fått födas till jorden, att det också har hänt dig.

Det känns så overkligt.