mera tv-tips

Landet runt SVT2 kl. 18,15 på lördagar är ett snällt program med goda nyheter och reportage. Här lyser våld och förstörelse med sin frånvaro. Skönt som balans till nyhetsflödet. Man blir lite glad.

missa inte...

Doktor Glas med Krister Henriksson kl 21.05 i kväll i SVT2. Vi såg den den 16 februari 2008 och tyckte att den var mycket bra. Krister Henriksson var suverän. Och något annat intressant ges väl inte i televisionen ikväll?

110 dgr

Alla dessa samtidiga känslor:

Glad för den kärlek vi hade, för det liv fick fick tillsammans, för den styrka jag känner för att jag var älskad av dig.

Ledsen, så ledsen, för att vi inte fick fortsätta vårt lyckliga liv tillsammans, för att du inte får se dina underbara barnbarn växa upp, och de inte får ha sin farfar, "världen bästa lekfarfar", för allt vi inte kommer att få uppleva tillsammans.

Ändå, det positiva är starkare: Jag fick din kärlek, vi fick detta liv som vi ändå fick, det är mer än vad många får. Så många goda minnen. Och du av mig en styrka som hjälper mig nu. Jag vet att du vill att jag ska må bra. Och innerst inne (tack vare allt det goda du gav) så mår jag bra. Jag är bara så ledsen och saknar dig så förtvivlat.

103 dgr

Ofattbart många dagar utan dig.

Minns magin jag kände i våra möten, innan du blev min; den försvann inte i vardagen när du blev min. Den flyttade in i vardagen och gjorde den magisk bara för att du var där.

Bara för att du var där.

Du behövde inte göra något särskilt, bara vara, det räckte.

102 dgr

Och Du finns i mina tankar hela tiden. Jag föreställer mig att jag har ett litet bo inom mig, i hjärtat, där du finns och ser mig och är med mig i allt. Det känns som om jag kan överleva då, om du fortfarande är min i hjärtat och jag fortfarande är din.

Jag har behov av att prata om honom, precis som när han levde. En del människor blir besvärade då. Men jag vill tala om honom, hålla honom levande för mig. Minnas allt gott, allt roligt. Han är fortfarande en så stor del av min värld. Jag är inte beredd att lämna det bakom mig än, det har ju bara gått drygt tre månader.

98 dgr

Att tiden varken går att stoppa eller backa syns på titeln till detta inlägg. Dagarna bara gåroch går. Ämnet berördes också i den utmärkta enmansföreställningen "Den komiska tragedin" med Roger Westberg på Boulevardteatern igår. Se den! Jag blev bjuden av dottern med sambo och vi hade en trevlig kväll. Det saknades bara en person. Jag hoppas du såg oss från din himmel och och skrattade med oss.

Fotograf: Martin Skoog.

96 dgr

att-göra-lista:

välja gravsten
boka tid för urnsättning
posta de sista tackkorten

besikta bilen
köpa diskmaskin

stå ut
vänja mig
hitta en ny väg

91 dgr

En bra dag.
Ridning med dottern under förmiddagen. Frisk luft, varm och pigg häst, vacker natur.

Tackkortskrivning tillsammans med barnen. Väldigt många tackkort. Sedan mat och prat och gemenskap kring minnen: "När farsan gjorde det, eller sa det". Vi ler och minns och saknar . L vill göra"farfars köttbullar".

Så skönt att inte vara ensam om detta, att inte vara ensam i sorg och saknad, och kärlek och minnen.

Precis så här skulle du nog vilja se oss tillsammans, och kanske ser du oss.

90 dgr

Jag har inget tålamod med datorer som krånglar och epost som lägger av eller med korkad telefonsupport. Inget tålamod alls.

Jag saknar dig, du skulle svära så bra i en sån här situation. Nu får jag svära själv. Men det hjälper föga. Att gråta hjälper inte heller.

Lördagmorgnar utan dig är så trista, tristare än vardagsmorgnar.

Om du var här nu skulle vi kunna ta en promenad. Du kunde ta med kameran och ta fina dimmiga snödisbilder.

Jag saknar dig så. Jag saknar din lågmälda närvaro, den trivsamma förnöjsamheten i vår vardag, närheten och att vi aldrig, aldrig hade tråkigt. När vi var tillsammans saknade jag inget.

84 dgr

Nyss hemkommen från Dalarna, där jag och dottern bott på ett mysigt hotell, fått massage, badat utomhusjacuzzi, gått långa promenader i snörikt och vackert landskap och ätit god mat.

Det kändes så bra. Men man blir trött av så mycket frisk luft. Så det blir en tidig kväll.

Jag är glad att jag ändå kan känna livslust, att jag kan njuta av utflykter och upplevelser, även om jag inte kan dela dem med dig. Jag kan känna glädje, även om den numera alltid innehåller ett stråk av sorg. Jag vet att du skulle vilja att jag tog vara på mitt liv. Jag gör så gott jag kan.